Julius

Den 3 juni, klockan 15,49 Föddes en av världens två vackraste bebisar.. Min lilla platina Julius! Han vägde 2730 och var 47 cm lång och hade ett huvudomfång på 33 cm, helt magisk!

Kjejsarsnittberättelse

Torsdag, 3 juni.. Jens hade varit sjuk i minst 39 graders feber i två dagar. Tankarna hade snurat hurvida han skulle kunna vara med under snittet, oron var faktiskt ganska stor för att ja skulle smittas och hur första tiden då skulle se ut.

Men på torsdagen vaknade min kära sambo trött med feberfri, yiiiipppiii...
Vi packade oss iväg, lucas till skolan och vi stod klockan halv nio redo på avdelning 96, där vi möttes upp av en sjuksköterska.
Jag fick på mig en vacker vit dräkt som visade allt baktill samt blev hockad fast vid en droppställning som skulle ge mig min frukost.. Var fastande sedan dagen innan.

Efter det lämnades vi i ovisshet om vilken tid under dagen det var vår tur, om fem minuter eller två timmar eller mer?
Nu kröp nervositeten på ordentligt för mig. ja var nog riktigt jobbig men jens hanterade mig med silkesvantar där ja låg och ältade bedövningssprutan samt att ja som ja så ödmjukt uttryckte de i panik, skulle snart hamna under kniven.. haha..

tiden gick, lunchen passerade, klockan blev två men ingen kom.
Vi var nu riktigt nervösa, klockan halvtre dundrar min sköterska in i vacker grönklädsel och säger nu går vi ner anna. Jag håller på att trilla av pinnen i detta läge och säger att ja måste gå på toa först, barnmorskan försöker förklara att om 10 min har ja kateter men ja kan inte vänta.

vi går ner och jens får på sig vackra kläder i blått samt en fin mössa i samma färg.
Jag får bekanta mig med narkosläkaren som ger mig en puls på över 100, han ska just till att lägga bedövningen och ja sitter i chock och greppar jens händer med hukad rygg, när de kommer in en sköterska och säger stop. Kirurgen är sen lägg den inte än.
Jag sätter mig upp, lättad men för en kort tid. Utgår alla och ja och jens blir kvar med två undersköterskor. Kanske hinner gå 10 minuter så ser ja min "fiende" Narkosläkaren. Han kommer in, och nu går de fort, paniken sprider sig.. ja hatar dessa sprutor men han gör de i min panik på bästa tänkbara sätt och ja känner mig efter det trygg med alla andra för han tog väl hand om mig!

Lite senare var allt igång, och som ja redan visste känner man hur dom håller på med magen men ingen smärta och efter vissa slurpande ljud dyker världens blondaste pojke upp.
Han skriker direkt och detta hör inte alltid till vanligheten vid kjejsarsnitt. så jag fick se min pojke direkt innan dom tog och torkade av honom samt vägde och mätte. Efter de kom mitt hjärta tillbaka och hamnade på mammas bröst, lyckan var total. Min sambo och ja kunde inte sluta le.

Väl uppe på rummet får vi veta att julius är speciell eftersom han har väldigt mycket hår och blont. Oftast brukar blonda inte ha hår eller så har man mörkt som sedan blir blont. Näe inte vår juilius han har mycket kritvitt hår och jag som är mörkbrun?=)

Han har visat bra på alla tester, minskat i vikt men sedan ökat de han minskat.. Han är underbar och ja e världens lyckligaste mamma till två vackra pojkar...

v.37

Ja tillväxtultraljudet avklarat, liten är verkligen liten. han kommer att sluta på en matchvikt på ca 2700 om han forsätter så här. pytteliten alltså.. Lucas vägde 3000 så det kanske inte är så stor skillnad men ändå...

Allt annat såg bra ut med killen, hans hjärta bankade på som det ska och han är lika liten överallt. Men vi fick iaf ett till ultrljud nästa vecka. Tänk att idag är det endast 19 dagar max tills liten är här.

Lucas ska på kalas idag och sedan blir det grillfest med vänner.. mysfaktor hög:)

längtar tills liten är här och att ja kan bli som vanligt och har ork med så mycket mer. för ja tror att det blir som med lucas, nån vecka i koma efter att liten kommer.. sen är ja i mitt esse igen:) lucas längtar nog oxå efter en mamma som inte bara är trött!

ha en underbar lördag alla, nu ska vi på present jakt till födelsedagsbarnet.

kram

Tillväxt ultraljud & skrajsen mamma..

Ja som jag har ältat mitt illamående och att det aldrig har släppt, men nu när det äntligen gör det visar det sig att magen inte ökar enligt min sf kurva. har legat stilla nu i 2,5 vecka. Och detta efter att det senaste tillväxtultraljudet visade att lillen redan då låg på 15% under i vikt.

Idag ska vi och kika om han lag på sig nåt mer, ja är ganska skraj.. tänk om han inte har det, vad gör man då? ska han ligga kvar i mig och inte må bra? hur ska ja då kunna sova eller tänka en ända positiv tanke de kommande veckorna?

Näe ursch ja e verkligen rädd nu, han vägde ca 2 kilo i vecka 34 och nu när det har gått nästan 3 veckor ja då borde han ökat ganska mycket. Och med tanke på att ja idag behåller iaf två mål mat istället för kanske 1 så borde lillen oxå fått mer..

Gud vad man nojjar sig för dessa saker, ja minns så väl när amningen inte fungerade med lucas, ja kände mig som världens sämsta mamma som inte kunde ge min son mat.. låter sjukt löjligt men så kände jag. Idag kan jag inte ge mitt barn i magen mat och de är ganska svårt att skicka in ersättning även om ja så gärna vill...=)

Alla tankar om sjukdomar eller dylikt som kan vara anledningen till att han inte ökar dyker upp, mår mitt lilla hjärta inte bra? är han sjuk? eller är det bara min moderkaka som inte kan ge honom de han behöver.. Ja vad nu än anledningen är så är det skrämmande och ja hoppas verkligen dagens ul ger mig ro...

håll tummarna för mig och lillen

ha en fiiin dag

kraaam

v.36

Sitter vaken, ont i magen som aldrig förr och rygg ont.. börjar tro att dessa förvärkar inte är förvärkar. dock så tycker ja att det borde göra mer ont än de gör, har sammandragningar var 8 min ungefär och ca 45 sek långa. Men det går säkert över och magen har då fått sig lite övning bara. Man känner sig så hispig när man ligger å känner efter, nyfikenhet och en skrämmande föraning på vad som komma skall.

Nu är de mindre än 30 dagar till kjejsarsnittet och om kotten inte dykt upp innan dess så betyder de alltså att ja ser min lilla prins senast då:)

I veckan har det inte hänt mycket förutom att jag blivit förkyld och att min bästa vän fyllt år iofs.. grattis igen lina gumman.

Nu ska ja försöka sova igen.. godnatt och sov så gott

Bilen

Idag ska vi åka till eskilstuna när mannen som vi köpte bilen av ska byta bromsklossar osv. såå tröttsamt 2 timmar enkelväg i bil, ja kommer ha såå ont i ryggen. Funderar på att handla en till barnvagn i dag, den finns i enköping och är en retropärla. lite ångest då ja verkligen har vagnar så de räcker:)

Efter detta antar ja att det blir fosterställning och sitta å små tjura för att ja faktiskt saknar att kunna hänga med mina vänner och det är helt kört ikväll och i morgon... kvalborg och valborg i uppsala- struuuligt mycket fylla... haha ja e glad att ja e nykter men saknar mina vänner idag.

Vi ska äta middag med jens vänner och gå till majbrasan med barnen, tror det kommer bli mysigt det med:) sen lördag 30 års fest, söndag träffa lina:)

högst 32 dagar kvar...

hihi

v,35

33 dagar tills kotten är här, max:) ultraljudet är bokat till den 3 juni men som de känns nu kommer ja inte ens att hinna in i juni innan kotten är här, men som sagt max 33 dagar kvar:)
Varit hos barnmorskan igår, magen hade växt och sf måttet var nu 32,5 cm och ja hade ökat i vikt, nu totalt 6 kilo. Lite mer iaf:)

Idag fick vi se lillen.. Å vad jag längtar nu, allt såg bra ut, mycket fostervatten, bra flöde i navelsträngen och allt såg perfekt ut på bebis förutom att den inte är så stor... men både ja å min lucas var små när vi föddes.. ganska komiskt, när ja föddes var jag 50 lång och det var lucas med och när ja föddes vägde jag prick 3000 och det gjorde lucas med:) Men denna lilla bäbis tror dom kommer att sluta på ca 2800/2900. Men så länge han e frisk och mår bra gör de inget att han e lite smal...

ikväll blir de lugna puckar, i morgon fixa bilen och fredag fly uppsala... ingen plats för gravida över valborgs... speciellt inte där vi bor och vi har lucas.. så vi flyr till stockholm:)

Lördagen sprang iväg

Gårdagen bjöd på teater på stadsteatern för sonen och jag med älskade herr sambo träffade några av hans vänner en sväng. Efter detta begav vi oss hem till Uppsala igen, väl hemma kom min favvo tjejer samt mas och hälsade på, vi hade en lugn och mysig kväll.

Idag vaknar jag som vanligt klockan sju och det är alldeles tyst hemma och inte börjar lilleman röra på sig förän klockan är 9 heller.. då kommer han upp och vill ha frulle å mysa med trött mamma. Haha ja för trött blir ja efter två timmar vaken:)

Har mycket konstiga ilningar idag, känns som om någon bråkar med min livmodertapp (vilket han säkert gör) tror verkligen inte denna bebis kommer stanna så länge i magen, absolut tills färdig bakad med inte mycket längre..

Idag ska lillhjärta och sambo spela tennis och ja ska inte röra ett finger... söndag och snart går jag inte i vecka 35:)

kraaam till er alla