Julius

Den 3 juni, klockan 15,49 Föddes en av världens två vackraste bebisar.. Min lilla platina Julius! Han vägde 2730 och var 47 cm lång och hade ett huvudomfång på 33 cm, helt magisk!

Kjejsarsnittberättelse

Torsdag, 3 juni.. Jens hade varit sjuk i minst 39 graders feber i två dagar. Tankarna hade snurat hurvida han skulle kunna vara med under snittet, oron var faktiskt ganska stor för att ja skulle smittas och hur första tiden då skulle se ut.

Men på torsdagen vaknade min kära sambo trött med feberfri, yiiiipppiii...
Vi packade oss iväg, lucas till skolan och vi stod klockan halv nio redo på avdelning 96, där vi möttes upp av en sjuksköterska.
Jag fick på mig en vacker vit dräkt som visade allt baktill samt blev hockad fast vid en droppställning som skulle ge mig min frukost.. Var fastande sedan dagen innan.

Efter det lämnades vi i ovisshet om vilken tid under dagen det var vår tur, om fem minuter eller två timmar eller mer?
Nu kröp nervositeten på ordentligt för mig. ja var nog riktigt jobbig men jens hanterade mig med silkesvantar där ja låg och ältade bedövningssprutan samt att ja som ja så ödmjukt uttryckte de i panik, skulle snart hamna under kniven.. haha..

tiden gick, lunchen passerade, klockan blev två men ingen kom.
Vi var nu riktigt nervösa, klockan halvtre dundrar min sköterska in i vacker grönklädsel och säger nu går vi ner anna. Jag håller på att trilla av pinnen i detta läge och säger att ja måste gå på toa först, barnmorskan försöker förklara att om 10 min har ja kateter men ja kan inte vänta.

vi går ner och jens får på sig vackra kläder i blått samt en fin mössa i samma färg.
Jag får bekanta mig med narkosläkaren som ger mig en puls på över 100, han ska just till att lägga bedövningen och ja sitter i chock och greppar jens händer med hukad rygg, när de kommer in en sköterska och säger stop. Kirurgen är sen lägg den inte än.
Jag sätter mig upp, lättad men för en kort tid. Utgår alla och ja och jens blir kvar med två undersköterskor. Kanske hinner gå 10 minuter så ser ja min "fiende" Narkosläkaren. Han kommer in, och nu går de fort, paniken sprider sig.. ja hatar dessa sprutor men han gör de i min panik på bästa tänkbara sätt och ja känner mig efter det trygg med alla andra för han tog väl hand om mig!

Lite senare var allt igång, och som ja redan visste känner man hur dom håller på med magen men ingen smärta och efter vissa slurpande ljud dyker världens blondaste pojke upp.
Han skriker direkt och detta hör inte alltid till vanligheten vid kjejsarsnitt. så jag fick se min pojke direkt innan dom tog och torkade av honom samt vägde och mätte. Efter de kom mitt hjärta tillbaka och hamnade på mammas bröst, lyckan var total. Min sambo och ja kunde inte sluta le.

Väl uppe på rummet får vi veta att julius är speciell eftersom han har väldigt mycket hår och blont. Oftast brukar blonda inte ha hår eller så har man mörkt som sedan blir blont. Näe inte vår juilius han har mycket kritvitt hår och jag som är mörkbrun?=)

Han har visat bra på alla tester, minskat i vikt men sedan ökat de han minskat.. Han är underbar och ja e världens lyckligaste mamma till två vackra pojkar...